info@mjodhamnen.se

Sorter

Oändliga möjligheter

All mjöd är mjöd?

Det finns många aspekter att titta på när man ska kategorisera olika drycker. Mjöd är en dryck tillverkad av honung, men kan utöver det varieras på väldigt många olika sätt. I huvudsak finns det tre olika aspekter att titta på.

  1. Råvaror.
  2. Stil.
  3. Tillverkningsmetod.

Kategorisering efter råvaror

Traditionellt mjöd
Ett mjöd gjort enbart på honung och vatten.
Sortmjöd
Ett mjöd där man, för den honung som använts i mjödet, känner till från vilken eller vilka växter som bina tog sin nektar. (Kan självklart kombineras med vilken som helst av övriga kategorier)
Kryddat mjöd
Ett mjöd som kryddats, eller smaksatts på något sätt.
Frukt & bärmjöd
Ett mjöd där, förutom honung, en stor del (15-50%) frukt eller bär använts. På engelska finns vissa specialtermer. Några av dessa är Melomel (vilken frukt/bär som helst), Cyser (äpplen), Pyment (vindruvor), Black Mead (svartvinbär), och Morat (mullbär).
Mölska
Ett mjöd där, förutom honung, en stor del malt (15-80%) använts. Denna dryck är oftast väldigt likt öl, men behöver inte vara det.
Andra Mjödsorter
Det finns även annat som kan användas som ingredienser i mjöd. Björksavsmjöd, Rosenbladsmjöd, och Nässelmjöd är några exempel på detta.

Kategorisering efter stil

Torrt mjöd
Ett mjöd med låg upp till 2% restsötma.
Halv-sött mjöd
Ett mjöd med mellanhög, mellan 2% & 5% restsötma.
Sött mjöd

Ett mjöd med hög, över 5% restsötma.

Dessert mjöd
Ett mjöd med extremt hög, över 10% restsötma.
Stilla mjöd
Ett kolsyrefritt mjöd, vilket är det vanligaste.
Mousserande mjöd
Ett mjöd som, likt champagne, efterjästs på flaska.
Kolsyresatt mjöd
Ett mjöd där man tillsatt kolsyra.
Lagrat mjöd
Mjöd som lagrats en längre period på någon form av träfat (normalt sett ekfat av någon form), kommer att få egenskaper därefter. Även lagring på fat av rostfritt stål eller i glasflaska, förändrar mjödet till det bättre med tiden.
Färskt mjöd
Ett nytillverkat mjöd där jäst fortfarande finns kvar i drycken. Ett färskt mjöd, genomgår fortfarande stora förändringar, och lämpar sig därför ej för kommersiell produktion.
Naturligt mjöd
Ett mjöd som inte har fått någon form av hjälp alls i jäsprocessen, i form av tillsatt jäst, eller jästnärsalt. Resultatet av sådan jäsning är väldigt oförutsägbar.
Starkmjöd
Ett mjöd som är helt eller delvis jäst, men där en destillerad alkoholhaltig dryck sedan tillsatts.
Destillerat mjöd
Mjöd som destillerats, så att det blir sprit. Kallas i Ryssland och östeuropa för Medovukha, andra möjliga namn på denna dryck skulle kunna vara honungssprit, mjödbrandy, eller mjödkonjak.
Frysdestillerat mjöd
Ett frysdestillerat mjöd är en form av destillerat mjöd som kommer att vara mer likt orginalmjödet än ett mjöd som destillerats på annat sätt.
Svagare mjöd
Mjöd med en alkoholhalt under 8%vol, kategoriseras i internationella sammanhang som ”hydromel”, eller ”short mead”.
Starkare mjöd
Ett mjöd över 14%vol katigoriseras i internationella sammanhang som ”sack-mead”.
Alkoholfri mjöd
En honungsdryck med väldigt lite, eller ingen, alkohol.

Historiska & kulturella stilar

Historiskt sett, eller inom vissa kulturer har det uppstått namn som beskriver en viss typ av mjöd som är vanligt förekommande.

Blankt mjöd
En visuell stil-beskrvning som i Sverige historiskt har använts för att beskriva mjöd som är ljusa, och klara. Sådana mjöd är oftast relativt torra, traditionella mjöd gjorda på en honungssort som är ljus i färgen.
Brunt mjöd
En visuell stil-beskrvning som i Sverige historiskt har använts för att beskriva mjöd som är bruna och mörka i färgen. Sådana mjöd är oftast väldigt söta, och gjorda på en honungssort som är mörk i färgen.
Mölska
Mölska är som ovan nämnt ett mellanting mellan öl och mjöd. Historiskt sett var Mölska oftast en blanddryck där man spätt ut mjöd med öl och därmed kanske den allra första ”drinken”. I dagens mölskor sker blandningen oftast redan innan jäsning, vilket gör det till en mer integrerad dryck med bättre balans.
Björr
Björr är ett gammelsvenskt ord som är besläktat med t.ex. ”beer” och ”bira”, dock är den äldre innebörden ganska långt ifrån den vi tänker på idag, då den refererar till en stark dryck som ofta är sötsliskig, I vissa sammanhang har den även använts som beskrivning av frukt/bärmjöd. Dess många och varierande associationer gör ordet väldigt otydligt.
Czwórniak
En polsk mjödterm, som betyder att mjödet består av en fjärdedel honung och tre fjärdedelar vatten. Ett resulterande mjöd är i dessa fall är torra eller halv-söta, varav det senare gäller i Polen. De brukar också vara kryddade eller ha svaga inslag av något bär samt lagrade i cirka ett halvår. EU har väldigt specifika krav på vad som får kallas Czwórniak.
Trójniak
En polsk mjödterm, som betyder att mjödet består av en tredjedel honung och två tredjedelar vatten. Ett resulterande mjöd är i dessa fall söta, eller halv-söta men väldigt starka. I jämförelse med en czwórniak, är de lite mörkare i färgen. I Polen brukar de vara söta och ligga på en alkholhalt kring 13%vol. De brukar också vara kryddade eller ha svaga inslag av något bär lagrade i cirka ett år. EU har väldigt specifika krav på vad som får kallas Trójniak.
Dwójniak
En polsk mjödterm, som betyder att mjödet består av hälften honung och en hälften vatten. Ett resulterande mjöd är i dessa fall väldigt starka och väldigt söta och mörka i färgen. De brukar också vara kryddade eller ha inslag av något bär, samt lagrade i cirka tre år. EU har väldigt specifika krav på vad som får kallas Dwójniak.
Póltorak
En polsk mjödterm, som betyder att mjödet består av två tredjedelar honung och en tredjedel vatten. Ett resulterande mjöd är i dessa fall väldigt starka och väldigt, väldigt söta och mörka i färgen. De brukar också vara kryddade eller ha inslag av något bär, samt lagrade i cirka sex år. EU har väldigt specifika krav på vad som får kallas Póltorak.
Tej
Tej är etiopiskt mjöd. En typisk Tej innehåller självklart honung från Etiopien, samt avkok från stammen på en liten buske som kallas Gesho. Tej jäses oftast i öppna jäskärl och genom vildjäsning, och det dricks också oftast helt ofiltrerat och klarnat med kolsyra från jäsningen fortfarande kvar i drycken. Vilket gör att man kan klassa det som ett kryddat, naturligt färskmjöd. Det påminner till utseendet ofta väldigt mycket om apelsinjuice. Typisk etipoisk Tej produceras inte storskaligt, utan för att få tag på det måste man besöka Etiopien. Men vissa etiopiska och västerländska kommersiella mjödtillverkare gör en modernare variant av Tej (ett Gesho-kryddat mjöd, som klarnats, avkolsyrats och filtrerats). Det förekommer också att helt vanligt traditionellt mjöd, marknadsförs som Tej.
Sima
Sima är en (i stort sett) alkoholfri dryck som tillverkas till Valborg i Finland. Dess huvudingridiens är oftast inte honung, utan farinsocker (även om honung väldigt ofta ingår i receptet och ibland helt ersätter farinsockret). Den kommersiella varianten innehåller ofta siraper och ett litet inslag av honung. Andra viktiga ingridienser i Sima är citron, samt russin. Sima är en jäst dryck, men man låter det bara jäsa ”tills russinen flytit till ytan” (vilket betyder att kolsyra börjat bildas). Efter det är det färdigt att drickas, eller att kylas ned för senare förtäring. Sima är väldigt, väldigt stort i Finland och kallas ofta mjöd av svenskatalande finländare, vilket också stämmer (men bara i de fall då den innehåller honung).
Medovukha
Det ryska namnet på destillerat mjöd. Det har en äldre historia än vodka, vilket ersätte denna tidiga sprit eftersom det var betydligt billigare att framställa. Medovukha finns dock fortfarande kvar i Ryssland och många andra östeuropeiska länder.