Honung
Blommor & Nektar
Från nektar till honung
Honung är vad bin producerar av nektar, och fungerar som ett matförråd vilket bikolonier samlar på sig, och är nödvändigt för larverna och drönarnas utveckling, samt som energikälla för att hålla värmen över vintern. Men bin producerar ofta mer honung än de behöver, främst under sensommaren och hösten. Nektar genomgår en del förändringar inuti biet innan det kommer ut som honung. Huvudsakligen omvandlas rörsockret till fruktsocker och druvsocker, men även delar av binas enzymer tillkommer i honungen.
Honungens egenskaper
Bin producerar honung för att det ska fungera som förråd, och som vilken annan förrådsvara som helst måste det därför kunna konserveras under mycket lång tid, vilket det också gör. Anledningen till att honung, och i synnerhet, koncentrerad honung är så hållbart, är att den har antiseptiska kvalitéer som tar död på alla de bakterier som försöker att angripa den. Honung har därför ansetts som otroligt hälsosamt under mycket lång tid, och än idag används det som huskur mot alla möjliga sjukdomar*.
Honungens Nyanser
Honung får olika nyanser beroende på vad det är för slags nektar, eller annat sött som bina samlar in. Dessa nyanser färgar även av sig på de mjöd som görs av en speciell sorts honung. Det mesta av den kommerciella honungen är dock en blandning av många olika honung, vilket gör att den sällan har någon speciell nyans. Det känns därför ofta mer spännande om mjöd är gjort på en honung som är ”ren” och nyansrik, i alla fall om det är ett mjöd som bara är gjort på honung, jäst och vatten.
Honung som jäsbas
Honung är en utmärkt jäsbas som nyttjats i alla tider. I jämförelse med de idag mer vanligt förekommande malt och vindruvor, så är honung i sin kemiska struktur betydligt mer likt den senare, då blansen av glukos och fruktos är väldigt snarlik. Honung är smakmässigt ”renare” än de andra två, eftersom malt innehåller mycket bitterämnen och vindruvor mycket syror. Honung har dock två brister. Den första är att det finns dåligt med kväve som är tillgängligt för jästen under jäsning, samt att det finns lite för ont om fosfat. I en kontrollerad jäsning är detta dock inget som helst problem då de kan göras tillgängliga genom jästnärsalt. Den andra bristen är att honung är relativt dyrt, vilket är ett mindre lättlöst problem och antagligen den största orsaken till att mjöd inte är vanligare än det är idag.
